bruka in English
bruka means be in the habit of; use to in English.
VERB | CEFR A1 | frequency rank 267
Meaning
- ha som vana attbe in the habit of; use to
- använda, odlacultivate; till; farm
Forms
| Form | Use |
|---|---|
| bruka | infinitive |
| brukar | present |
| brukade | past |
| brukat | supine |
Examples
Det brukade hon ha .
She used to.
Han brukade uppvakta mig .
He used to court me.
Jag vet ju hur du brukar jaga upp dig när jag bråkar.
I know how you usually chase you up when I fight.
A1verb
bruka
be in the habit of; use to
Definitions
1. be in the habit of; use to
ha som vana att
Det brukade hon ha .
She used to.
Han brukade uppvakta mig .
He used to court me.
2. cultivate; till; farm
använda, odla
Det brukade hålla fram till kvällen , då de flesta förverkat sina ombyten .
Jag brukar köpa min kola av Tom .